Jag skiter i vilken sexuell läggning folk har, det är inte ett dugg intressant för mig. Därav har jag lite svårt för Pridefestivaler och dylikt även om jag förstår att samhället ser ut på ett sådant sätt att det är nödvändigt för vissa grupper att hävda sig.

Varför ska den sexuella läggningen spela roll egentligen? Kan man inte bara få vara ihop med vem man vill, skaffa barn med vem man vill eller gifta sig med vem man vill?

Det skulle vara jäkligt skönt om detta med sexuell läggning kunde bli lite avdramatiserat någon gång så att folk inte skulle behöva gå omkring och demonstrera sin läggning. För det är ju ganska ointressant om någon är hetero, bi eller transsexuell, eller hur? "Hej, jag heter ---- och jag är homosexuell." Hm..ok, kul för dig, eller?

Själv tror jag att majoriteten av människor befinner sig på en glidande skala även om de flesta själva tror att de är hetero. Det kanske inte handlar så mycket om könet utan mer om personen?

Inget passar väl bättre till föregående inlägg än denna..

Det började redan när man var liten och skrev i sin "Mina Vänner"-bok att man skulle bli mannekäng eller sångerska när man blev stor. Ok, så långt allt väl, att barn har drömmar och fantasier är ju inget fel.

Upp i tonåren blev man matad med tv-program om rika människor, rockstjärnor och supermodeller som levde livets glada dagar. Hoppet fanns att kanske var man en av dem i framtiden?

Under studenttiden var verklighetsförankringen ungefär lika med noll. Att gå på en föreläsning mellan 10 till 12 var jobbigt, att behöva börja klockan åtta var nästan tortyr. Dagarna böljade fram med internetsurfande, öl -och vindrickande och lite utgång såklart. Ett heltids förvärvsarbete låg långt borta..

Nu sitter man här på sitt heltidsarbete, men fortfarande med samma föreställning om att "jag är ämnad för något annat", "jag ska inte sitta här hela livet" osv.

Tillhör jag och de som är yngre än mig en förstörd generation som inte kan ta dagen som den kommer och som alltid vill ha något bättre? Har vi blivit så indoktrinerade av "drömmen" att vi inte kan acceptera ett normalt svensson-liv?

Det känns som att de som inte växte upp med tv och det stora medieutbud som nu finns, att de har haft mycket lättare att anpassa sig till ett "normalt" liv. De nöjer sig med livet som det är och har inga storslagna drömmar om rikedom eller ett kreativt arbete.

Tillhör vi 70 -och 80-talister en medieskadad generation?

Blir vi aldrig vuxna?

Jag gjorde misstaget att starta en blogg..

Gör man det blir man helt fixerad vid besöksstatistiken. Egentligen vill jag kunna stå över sådant och inte bry mig om antalet besökare men när man väl öppnat en blogg kan man inte låta bli att gå in och kolla hela tiden.

Var är ni mina besökare?

Ska jag börja blogga om min katt istället eller om min kommande storstädning? Ni kan få lite tips på vilka hudkrämer ni INTE ska använda eller hur glidet var på mina nya (begagnade) skidor och när jag börjat sy så kanske ni vill se mina misslyckade alster posera på rad i bloggen?

Jag är öppen för förslag. En sak kan ni i alla fall vara säkra på och det är att ni alltid serveras min eminenta musiksmak via youtube direkt i bloggen.

Bra va?

Själv tror jag att jag mer tillhör MTV-generationen. Vad jobbigt med alla dessa begrepp! Jag tillhör i alla fall inte generation X, det är jag för ung för. Generation Y kallas även för the Net generation, the Millennials, iGeneration.. etc.

Tillhör du generation Y är du född någonstans mellan 1976-2001 (årtalen varierar), du vill bli rik och berömd när du blir stor, ditt arbete ska anpassas efter ditt liv och inte tvärtom samt att du sköter en stor del av din kommunikation via mobilen eller datorn.

Tillhör du MTV-generationen så är du född mellan 1975-1986 (årtalen varierar). Denna generation var den sista som växte upp med VHS-band, kassettband samt vinylspelare.  Påverkan från MTV och andra musikkanaler har varit stor och under de senaste 15 åren har denna generation varit flitiga användare av bl.a internet och mobiltelefoner. MTV-generationen är den andra generationen som blivit starkt influerad av tv-mediet.

X, Y eller Z, ja det är frågan..

Det kan vara lätt att avfärda Duran Duran som ett gäng kokainsniffande och champagnedrickande playboys, MEN de har något speciellt och musiken och deras videos ger ett ansikte åt hela 80-talet. Jag är särskilt förtjust i det svajande synth-ljudet som återkommande hörs under låten. Varsågoda..