Tyvärr tittade av olika anledningar inte så mycket på första säsongen men säsong två har jag sannerligen fastnat för. 1500-talskläder som åker av och på, halvknäppta skjortor och blottade liljekullar, det ångar med andra ord i de kyliga renässans-sovrummen. Inte vet jag vad som stämmer med verkligheten men något säger mig att dessa kläder inte bara var något man slängde av sig i en handvändning, snarare monterade av sig kanske, men jag väljer att blunda för dessa fakta. Oavsett överensstämmande med verkligheten så är det i alla fall underhållande och historielektionen får man på köpet, något kryddad naturligtvis, men skådespelarnas prestationer (och sköna nunor) överväger detta. Inte en enda fuling så långt ögat når och vad jag har förstått så var i alla fall inte Henrik VIII så bildskön, speciellt inte på äldre dagar när han frossat i vaktelägg, helstekta svanar och rådjurssadel och fått en icke så tilldragande rondör på köpet.

Tittar man noga kanske det finns en likhet mellan Henrik VIII och Jonathan Rhys Meyers, eller? Bilden längst ner är hämtad från jrmfansite.org.

Indien-möjligheternas land?

I Indien är avståndet mellan fattig och rik oändligt. En klassresa är ovanlig och knappast tänkbar för de mest utsatta men även om avståndet kan vara långt möts de ändå på gatan, de allra fattigaste och de allra rikaste. På så sätt är Indien ett på samma gång underligt och fascinerande land. Det är inte meningen att kastsystemet fortfarande ska vara gällande men i vardagen är det ändå det, gällande och synligt.

Som västerlänning blir man oftast fjäskad för, insläppt på de finaste hotellen och restaurangerna samtidigt som det finns en massa föreställningar om västerlänningar som till viss del är fördomar men på samma gång även överensstämmade med verkligheten. När jag var i Indien 2003 blev vi insläppta på lyxhotellet Taj Mahal i Bombay utan att dörrvakterna ens blinkade. Vi bodde inte där men de bara log och sa "Welcome madam". Deras fascination av det västerländska gör att den vita hyn är eftertraktad och blekmedel och andra produkter som ska göra hyn ljusare används friskt. En ljus indier har det ofta lättare än en mörk indier, hårt men sant. Med cementerade klassgränser kan livet för en sluminvånare synas outhärdligt men trots allt verkar det finnas glädje i dessa områden. Dessutom finns det bättre och sämre slumområden, något som jag inte visste innan jag åkte dit. Människorna där gör vad de kan för att smycka sina hem och få det trevligt omkring sig. Jag skulle aldrig vilja bo där och jag tänker på de som är födda där och ska dö där. En fattig har sin plats och sitt liv och detta liv kommer oftast att levas under samma förhållanden som rådde då livet inleddes. Föds du i en slum så dör du i en slum.

Jag är förtjust men på samma gång äcklad av detta stora land. Detta stora land som är så rikt men där rikedomarna enbart (ut)nyttjas av ett fåtal. Deras fascination av det som är icke-indiskt samtidigt som deras eget land kan bjuda på så mycket gott. Fem personer på en vespa är även det oerhört intressant men ändock en vanlig syn på en indisk gata.

Nej, riktigt så bra är det inte men det verkar som att det kommer att lugna sig en smula i det hårt drabbade Gaza-området. Hamas utlyser vapenvila och ger Israel en vecka på sig att dra sig tillbaka. Vad tror vi om detta?

Jag orkar knappast kommentera ämnet då jag tycker att det är så fruktansvärt och då jag heller inte är så pass insatt att jag vill skriva för mycket. Evighetskonflikten kan man i alla fall kalla den, denna konflikt som går i arv från föräldrar till barn och vidare till de barn som inte ens har blivit födda än.