Efter lite Imperiet skulle jag kunna skriva lite om en sak jag gillar, nämligen snygga killar med kajal, men det får bli en annan dag. Nu ska det nämligen handla om något lite mer känsligt, vikt... och speciellt kvinnors evinnerliga fixering vid denna.

Jag har aldrig bantat, faktiskt inte. Jag har aldrig ens funderat på att banta och därmed har jag aldrig haft något att tillägga när andra gnatar om putmagen, kalorier i kakan eller flygvärdinnedieten. Obekväm, så känner jag mig när de andra runt bordet pratar vikt. Sedan är det också vid blotta anblicken av mig tydligt att jag inte heller behöver gå ner i vikt. Smal har jag alltid varit och kommer kanske alltid att vara och därav mitt obetydliga intresse för vad vågen visar eller inte visar.

"Ta en kaka till, det behöver du" brukar jag få höra vid fikabordet. Jaha, men om jag inte vill ha en kaka då? Ofta brukar jag ta en kaka ändå, för tänk om någon skulle tro att jag bantar eller har ätstörningar och det går ju inte. Lyxproblem? Nej, det är egentligen inget problem alls förutom att jag är trött på vikttjatet även om jag själv aldrig deltar i det. Att jag själv aldrig deltar gör ju också att jag inte är med i den klubb som många kvinnor är med i, nämligen Prat och tjat om vikt-klubben. Jag vet inte om jag ska tycka synd om alla de som är så fixerade vid sin vikt eller om jag ska känna tacksamhet för att jag inte är en av dem. Det värsta av allt är att det ofta är normalviktiga kvinnor som håller på att tjata om sin vikt.

Då alla är så viktfixerade får det mig att känna mig som ett freak. Ett freak som aldrig har brytt mig om vikten, aldrig bantat och kanske aldrig kommer att banta. Finns det fler som jag därute av denna sällsynta sort och var är ni?

 

linda

24 januari 2009 21:55

jadu jag är oxå trött på allt tjatt om vikt!
Tött p att höra att man är äckligt smal, ta ne kaka till det behöver du. VAd folk ite tycks veta är att jag kämopar dagligen för att inte gå ner i vikt. Äter konstant för att inte rasa under 50 kilo. Flk tycks inte se det. Ibland skriker jag ifrån....och då brukar folk be om uräkt. Så jag har precis som du aldrig behövt tänka på bantning!
Nu har jag börjat att träna efter 10 års upphåll, och när jag slutade rist rasade jeg ner 5 kilo direkt. Så hoppas på mina 5 kilo plus som jag vil ha. :-D JAg jagar kalorier för att gå upp i vikt, men jag jar insett at jag kan äta pizza varje dag utan att gå upp. Så mitt hopp går till att bygga diskretta medn fina muskler. :-D Hehe
Så jag skulle om jag vara du se det som om ett plus att du sluppit banta! Man ska se det från den positiva sidan!

http://lilomeandmylife.blogg.se

 

Trollena

30 januari 2009 18:46

Jag har heller aldrig behövt tänka på vikten. Skönt. Det är bara att stänga öronen när viktsnacket börjar, speciellt när jag var yngre tyckte jag att kompisarna pratade om vikt och bantning för att man skulle tala om för dem att de inte var tjock(då pratar jag om dem som faktiskt inte var tjock). Nu har jag själv märkt efter tre barn och stigande ålder att jag faktiskt kan lägga på sig, men jag kommer aldrig att banta, tar nog hellre en extra promenad.
Har du råkat hamna på någon av alla anorexibloggar som finns? Skrivna av magra, trasiga, unga flickor som söker tips för hur man ska kunna gå ner mer i vikt,,,man vill bara gråta.

http://trollena.bloggagratis.se

 

Iida

3 februari 2009 17:31

Ja håller med dig! :)

http://www.mittlivsomiida.blogg.se

 

melo

7 februari 2009 18:41

Det är vädligt få som är också smal av naturen. Jag är en av de. Trist att andra har bara svårt att förstå att vi är i n t e intresserad av vikt-snack.

http://www.melok.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Danmark, du er min kaerlighed.  

Kom på att jag ju har en blogg som jag inte skrivit i på mycket länge. Har en massa åsikter och funderingar som inte lämpar sig på Facebook och inte heller som samtalsämne på jobbet. Någonstans måste jag dock få ur mig allt och vad är då bättre än at...

En del ungdomar åker till Norge för att söka jobb, andra bränner bilar och skolor. Min avsky för dessa pyromaner finner inga gränser. Det går inte att skylla på att man är särbehandllad samtidigt som man bränner ner skolor och fritidsgårdar. Den ekva...

de döda.. Ja, det skulle man nästan kunna tro. Ser att jag inte skrivit något sedan hösten -09. Har startat upp några sybloggar däremellan och sedan haft annat för mig, typ fött ännu ett barn osv. Inspirationen att skriva går ju i vågor men jag gör e...

I Karlstad har kvarteret med det onämnbara namnet fått byta -ja just det, fått byta namn helt enkelt. Kvarteret döptes enligt DN år 1866 och då var det ok att döpa kvarteret till det onämnbara. Tiderna förändras och vissa saker bli mindre ok och dett...